tisdag 2 september 2014

Ovissheten, ovissheten

Jag vill helst gå och lägga mig under sten under tiden som denna "hur många nyanser av blod finns det i världen?"-blödning pågår och då gärna fram tills graviditetstestet är taget. Men så fungerar ju inte riktigt verkliga livet. Upp och hoppa, ut och jobba. Hem och gråta.

Stort tack i alla fall för värmande och peppande ord som flera kommit med. Jag förstår att mensvärk och blod inte behöver betyda mens. Men rött i trosan har aldrig betytt något annat än just det för mig. Svårt att hantera just nu.

Ovissheten, ovissheten ... är så plågsam.

3 kommentarer:

  1. Stor kram till dig!! Hoppas det ändå gått vägen...men jag förstår ditt tvivel. Kämpa på!!

    SvaraRadera
  2. Åhh gud så jobbigt. Jag längtar så jag spricker tills Februari för då är det äntligen vår tur att få göra IVF (fyller 25år då och man får inte hjälp innan dess) och har kommit till den punkt nu att allt bara är en väntan på att få bli 25år för tänker då kanske kanske kanske vi lyckas. Jag lider med dig för vet inte själv hur jag ska tackla den stunden då man gjort allt vad IVF innebär och att de fortfarande inte funkar. Men de kanske fortfarande finns hopp, men förstår din förtvivlan och gör så ont i mig att världen är så orättvis!!! Men det är bara att kämpa på och göra allt det jobba igen, de kommer vara värt de..
    VÄRLDEN ÄR SÅÅÅÅ ORÄTTVIS! Och i dessa lägen orkar man liksom inte tänka på att det finns människor som har de tusen gånger värre..

    Massor med styrke kramar till dig.

    SvaraRadera
  3. Fortsätt kämpa! All väntan är rent ut sagt för jävlig, allt känns så mycket bättre när man har svar och tydliga planer.

    SvaraRadera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina