måndag 9 mars 2015

Frågor på det?

Du där! Vad vill du veta?
Ni är många som hittar hit, mellan 400 och 600 sidvisningar varje dag, vilket känns jättekul! Syftet har ju redan från början varit att inte bara blogga för mig själv utan också för en publik, för att vi ofrivilligt barnlösa ska känna oss mindre ensamma tillsammans. Ni andra är givetvis också varmt välkomna. Jag hoppas att bloggen tillför er något också.

Ibland droppar det in många frågor, både via kommentarsfältet och via mejl. Men det slår mig att ni kanske är en del som sitter inne på frågor, som ni inte riktigt tagit chansen att ställa? Eller så kommer ni kanske nu på en fråga som ni hade velat ha svar på? Ställ den! Det kan handla om barnlösheten eller nåt helt annat (obs att jag är dålig på matte, så ställ helst inga såna frågor).

Jag svarar på frågorna, ja, de som jag faktiskt kan svaret på då, i ett fredagsinlägg.

8 kommentarer:

  1. Är ni oförklarligt barnlösa eller finns det någon anledning till eran barnlöshet?
    / Natalie

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Jag är inne på din sida varje dag men har aldrig skrivit något i kommentarsfältet, men nu dök det ju upp ett gyllene tillfälle att lämna ett lite avtryck. :)
    Jag och min sambo har försökt att få barn i mer än 3 år utan att lyckas. Jag är 30 år nu så både mina vänner och mina två systrar får barn till höger och vänster. Min fråga är helt enkelt hur ni hanterar alla andras lycka? Jag försöker vara glad för deras skull men när BÅDA mina systrar för ANDRA gången berättade att de väntade barn brast det för mig. Hur kan det vara så orättvist att båda mina systrar (och x antal vänner) kommer ha två barn var innan vi ens har fått ett!? Kan inte hjälpa att det känns som att Gud har glömt oss på något sätt. Hur hanterar ni "orättvisan" av att inte kan få barn när alla andra runtomkring bara behöver titta på varandra för att få ett kärleksbarn?

    Måste ju passa på att säga att din blogg har hjälpt mig oändligt många dagar när jag har känt att hopplösheten har varit som värst. På något vis känns det enklare när man vet att vi inte är ensamma om att gå igenom detta helvete. Så tack för att du är så modig och skriver om det!

    /Hanna

    SvaraRadera
  3. Hej! Jag har också en fråga: om ivf 3 inte heller funkar - vad skulle kännas tyngst med att inte kunna få ett biologiskt barn?
    /Maja

    SvaraRadera
  4. Vad jag förstår är ni även inne på adoption, vilka länder är ni då intresserade av och varför? Jag ska själv adoptera om några år (står i kö). Hur långt har ni kommit i er adoptionsprocess? Om den tredje IVF inte skulle fungera hur ser planen ut då? Är ni villiga att fortsätta med IVF eller lägger ni det bakom er?

    SvaraRadera
  5. Hur har föräldrautbildningen varit förra veckan?
    Lycka till med ivf:en! Kram

    SvaraRadera
  6. Jag undrar hur du hanterar bekanta som säger ungefär "jag förstår precis hur det känns, det tog mig 3 månader att bli gravid/vi hade ett missfall och fick vänta en månad innan det tog igen/vi har 3 barn och min man säger nej till ett fjärde". Alltså de där som absolut inte förstår, men tycker att de har massor av goda råd. Jag vill inte jämföra vem det är mest synd om och trampa dem på tårna, deras känslor är säkert jobbiga för dem. Samtidigt blir det bara jobbigt för mig att lyssna när de pratar om hur otroligt jobbigt det var att vänta TRE cykler (!!!) innan det tog och deras råd är, med all respekt, inte särskilt välinformerade. Hur gör man för att på ett respektfullt sätt undvika att bli den som ska lyssna och stötta, när man själv är den som behöver stöd?

    SvaraRadera
  7. Just ja, kom på en till fråga - har du några tankar kring äggdonation?

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Adopterade barn är ju ofta omkring två år när de kommer till sina nya föräldrar. Är du ledsen över att inte kunna få ett spädbarn i fall ivf:en inte lyckas?
    /Evelina

    SvaraRadera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina