fredag 2 oktober 2015

Det är nu det händer

Jag kommer alltid minnas i dag. Hur det kändes. Det känns nästan intimt att berätta. Men jag kan inte låta bli.

Jag hämtade vår barnsäng från Mio. Solen bländade mig lite när jag åkte därifrån. Höstfrisk atmosfär. När jag nästan var hemma såg jag min man på gångbanan, också han nästan hemma. Jag vinkade medan jag körde vidare med bilar bakom mig. När jag klev ur bilen gick jag mot brevlådan medan mannen närmade sig. Vi vinkade mot varandra.

Så öppnade jag locket och däri låg det. Ett tjockt brev från Barnens Vänner. Jag sansade mig. Höll det hårt, sträckte till slut händerna över huvudet, viftade med kuvertet för att visa Tobias som närmade sig. Brevet. "Det är nu det händer", sköljde över mig. Utan att ha öppnat det bröt jag ihop av glädje, av lättnad, av chock så snart min man kom inom räckhåll. Vi kramades. Log. Jag grät.

Så snart vi öppnat brevet förstod vi att vi har en hel del praktiska detaljer att ordna med. Vi har sneglat på pappren några gånger, bläddrat. Det är översättning, komplettera utredningen med några detaljer på egen hand, fixa en grej med mitt läkarintyg, så snart som möjligt betala halva förmedlingsavgiften (35.000 kronor) och justera några fler grejer, fixa fotoalbumet ... Verkligen detaljer i sammanhanget. Vi tänker att det tar några veckor, kanske en månad, att ordna ordentligt. Sedan är vi köande till St Lucy.

Vi är så glada. Så utmattade. Så lättade. Vi har tagit oss ända hit.

Vilken milstolpe.

                                                                                                                                    Foto: Jens Eklund
    

10 kommentarer:

  1. Åhh så roligt!
    Det känns nästan som om vi känner varandra nu efter att ha följt din blogg så länge och jag hoppas att allt går enligt era planer. / Berith

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja ibland blir det så. Tack för peppen <3

      Radera
  2. Grattis! Kommer själv ihåg hur otroligt varje steg kändes. Hoppas allt går snabbt och smidigt och att ni snart står som väntande på ert barnhem!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hoppas också det, förstås! Tack för grattiset :)

      Radera
  3. oh sikken känsla med att köpa en barnsäng,blir varm inombords av bara tanken. Önskar allt går snabbt nu❤️ Och väldigt fin bild på er. Varm kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det känns fortfarande overkligt att ta in att sängen står här hemma. Tror det blir lite mer greppbart när vi inreder barnkammaren för en dag. Eller kanske ännu mer overkligt? Haha. Tack för komplimangen också :) Kram!

      Radera
  4. Underbart! Visst är det en härlig känsla! Nu väntar ni också barn! Grattis! ❤️❤️❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack underbara du! Det är en riktigt awesome känsla och än så länge sitter den i :)

      Radera
  5. Yeaj! Snart, snart är ni en av de på listan som väntar på ett barn. Varje steg är ett steg framåt i rätt riktning mot längtansbarnet <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen! Och ni är ännu närmare <3

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina