torsdag 6 oktober 2016

Om ändå man var en spion ...

Som så många gånger förr i vår väntan är Tobias lugn som en filbunke (i alla fall utåt) och jag supernyfiken, överanalyserande. Skulle liksom vilja vara en spionerande fluga på väggen hos St Lucy just nu, eller hos Barnens Vänner bara jag fick veta liiite till om vårt ärende.


via GIPHY

Igår somnade jag nästan skrattandes, bara för att jag är så uppfylld av alla de här positiva, pirriga, känslorna och jag vaknar ungefär likadant. Det har blivit lite utav en vana och jag ska verkligen ta vara på det under tiden som väntan känns så här rolig.

2 kommentarer:

  1. Svar
    1. Ja, det känns väldigt ljuvligt :) Kanske inte minst då det finns många tuffa perioder av längtan i bagaget!

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina