måndag 24 oktober 2016

Vad händer nu?

Woho! Denna måndag blev det inget "Femtiotre veckor"-inlägg. Vi gick alltså 52+4 innan barnbesked kan man säga.

Det är ju så många inlägg jag vill skriva och ni vill säkert veta hur det går, så jag tänker att jag börjar med en uppdatering så här vid läggdags så kommer det andra allt eftersom jag finner skrivro. Till skillnad från de känslosamma inläggen blir väl detta av väldigt praktisk karaktär.

I dag hade Tobias kontakt med Barnens Vänner. Han fick bland annat veta att vi skulle ge vår socialsekreterare en "heads up" om att vi fått barnbesked. Så det har vi gjort. Barnens Vänner har redan i fredags skickat oss en lunta "Efter barnbeskedet"-papper som kom fram i dag. Otroligt pedagogiskt uppbyggt, med punkter och checklista. Men visst blir vi svettiga först, mycket att göra, och vi blev tvungna att mejla iväg några frågor ändå.

Direkt kastas man tillbaka till för drygt ett år sedan när vi sammanställde vår ansökan! Det är så många detaljer att ha under uppsikt samtidigt och man är som en åttaarmad filur som gör en massa samtidigt. Fem kopior vardera på passet här (plus "passen är giltiga tillräckligt länge", check!), hitta arbetsgivarintyg på kinesiska där ... Men förvånansvärt nog verkar dessa slarvputtar ha koll på alla papper utom ett. Det känns som en bra utdelning. Utöver det är det en varsin blankett som behöver förnyas: Registerutdraget på fem språk från polisen (plus att den ska översättas till kinesiska). Tyvärr räknar vi med att detta tar några veckor.

När vi sorterat ihop alla våra papper ska dessa tas till en Notarius Publicus-person som sätter en stämpel på varje dokument. Den personen intygar att dokumenten är äkta. Sedan ska vi skicka pappren till Utrikesdepartementet som intygar att NP-personen existerar och så sätter UD en stämpel på varje dokument. Sedan ska vi skicka pappren till Taipei Mission i Stockholm som - kan ni gissa? - sätter en stämpel på varje dokument. En del samlar pokemons - andra stämplar?

Ju snabbare vi, och de myndigheter vi är beroende av, är på att sammanställa våra papper desto tidigare har vi chans att få åka till Taiwan eftersom att vårt ärende kan tas upp av domstolen snabbare. Så det är ju en ganska saftig morot för dessa två päron, som ni säkert förstår. Som jag nog berättat tidigare, ligger Taiwanresan uppskattningsvis mellan fem och sju månader bort. Tänk att få slippa den där sjätte och sjunde månaden. Vilken dröm ...

I början av nästa vecka landar förhoppningsvis adoptionskontrakten, som St Lucy skickat till Barnens Vänner, hem i vår brevlåda. När vi skrivit på dessa och skickat iväg, har jag förstått det som att vi kan börja snacka Skype!! Då kommer det, som jag förstår, kunna bokas in en tid när vi får träffa vår dotter via Skype för första gången. Det är också då vi får börja med lite mer kreativa bitar än papperssamlande, som att sammanställa en fotobok till henne med bilder från vårt hem.  

10 kommentarer:

  1. Oj det var inte lite ni ska stå i.
    Men vissa gånger när lyckan är total så fixar man allt lätt som en plätt, det finns lixom inga hinder.😀
    Kan tänka mig att ni längtar till den dagen ni får skypa med er lilla prinsessa.
    Kram på er/Åsa❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så ☺️❤️ Kram

      Radera
  2. Heja på �� ❤❤❤❤. Kram Farmor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej hå, hej hå ☺️ Kram

      Radera
  3. För att skynda på vår process tog vi en weekend i Sthlm och gick först till UD, kopierade papperna på bibblan och gick sedan till Tapei mission. De tog våra papper och skickade de sedan hem de med post. Visst det kostade en slant extra för att få express men det var det värt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, smart! Kruxet med UD är ju att de (som BV nämner) bara lovar att de gör sex dokument medan man väntar på plats medan vi har nio dokument. Har man tur är det ju lugnt, men snöpligt om det är någon paragrafryttare man får "hjälp" av. Vi tog just express på polispappren som vi beställer om. Inte värt att snåla en hundring hit eller dit om man slår ut det på hela processen :D

      Radera
    2. Vi hade fler än sex dok med oss men fick tips att ta två lappar så de gjorde vi. När vi var där var de dåligt med personal men vi lyckades övertala henne att göra dok direkt och det gjorde hon. Håller med dig om att det är lite riskabelt men ring och frågar annars. Kram

      Radera
    3. Smart! Vi kommer nog inte kunna låta bli att chansa och åka dit utan kommer hänga på låset. Det är för lockande ☺️👍

      Radera
  4. så härligt snart kan ni ju snart köra tex tittut leken med dottern
    och göra roliga grimaser till varandra

    Jag hoppas verkligen allt ska gå så ni får sätter på planet och ner och hämta eran dotter

    Mvh adopterad från Peru

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du! Ja, som vi längtar efter tittut och grimaser :)

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina