De första skorna

Skypeträffen var förstås ljuvlig. Väldigt avslappnat. Det kändes som att hon trivdes att sitta nära skärmen och ha koll på oss. Det är framför allt Tobias hon dras till! Han är ju lite mer "laid back" än vad jag är. Sitter ganska tyst och ler. Hennes knubbiga lilla hand petar på hans näsa, hans glasögon och hon sätter sin hand i hans. Sen kommer mamma. Vi får se vad hon gillar arrangemanget "mamma hemma först", haha.  

Väldigt speciellt att det var sista träffen via en dataskärm innan vi äntligen ses på riktigt. Jisses, alltså. Denna lilla människa som ska bli en del i vår familj. Som vi får förtroendet att älska och vårda. Vi pratade här om dagen om att det ju verkligen är det största åtagandet i vårt liv. Det här steget gör oss för alltid sammanlänkade, var livet än tar oss. Det blir inte större än så här för oss.

I fredags efter skypeträffen, när de mätt hennes fot, så köpte vi Hannas första skor! Jag har verkligen varit inställd på ett par billiga dojor, är liksom lite praktiskt och ekonomiskt lagd när det vill sig. Men så har ju Hanna en pappa också. Och det är inte ofta han är den som är drivande när det gäller inköp till Hanna. Så när han hittar ett par skor han vill köpa till henne. Då struntar man i det där ekonomiska och praktiska, för det är så roligt när han väljer och hittar något som han tycker att hon bara måste ha. Det skadar ju inte att de är sjukt söta heller.