söndag 3 september 2017

Sånt som får hjärtat att slå ett extra slag


Att få sitta med sådant här en vardagskväll, när pappan lägger barnet. Det är så självklart i dag, men ändå så att känslorna nästan svämmar över när det sker.

Är vi här nu? Ja, det verkar så. Efter all den där långa väntan och de många göromålen blev det ju ett barn till slut. Vårt barn. Som så många sagt och känt förut, känner också jag. Vilken tur att inget av de där tre ivf-försöken fungerade, att vi inte lyssnade på läkaren som tyckte vi skulle gå vidare med äggdonation. Att det aldrig blev någon graviditet.

Så självklart att det är just Hanna Wei-Ching och Tobias som är min familj. Tacksamheten inför det stora är oändlig.

8 kommentarer:

  1. Visst är det självklart när man väl har tagit sig igenom allt pappersarbete och en enorm väntan och längtan. En fantastisk känsla att allt blev så rätt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen! En fantastisk känsla och på något sätt en enorm lättnad!

      Radera
  2. Visst är det självklart när man väl har tagit sig igenom allt pappersarbete och en enorm väntan och längtan. En fantastisk känsla att allt blev så rätt!

    SvaraRadera
  3. Vad glad jag blir av de orden! Vi står just i ett vägskäl mellan att köpa ytterligare ivf (har gjort 3) eller att gå vidare med adoption. Går kursen just nu och blir väldigt inställd på det spåret faktiskt samtidigt som det är svårt att släppa ivf. Hur som helst kommer det känns som rätt beslut i slutändan tror jag. Tack för att du skriver!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror som du skriver, att det blir rätt beslut i slutändan! Varmt lycka till, hur det än blir för er.

      För oss var det aldrig svårt att släppa ivf:en. Kanske eftersom vi var inställda från början på att bara göra de tre försöken vi inte behövde betala för, kombinerat med att vi aldrig ens var nära (oftast få ägg och aldrig nåt till frysen).

      Tack för de fina orden!

      Radera
    2. Tack så mycket! Vi har haft så (enligt läkarna) bra resultat på ivf-behandlingarna, vilket gör det svårare. Har dock gjort 10 återföringar utan resultat så det börjar tära så mycket. Kan föreställa mig att det på något sätt skulle vara en stor lättnad att släppa ivf, samtidigt som det är svårt att ta det steget. Blir iallafall väldigt peppad på adoption av att läsa din blogg, även om man också får insikt om att det är en lång och krävande process det också.

      Radera
  4. Det vore roligt att få läsa dina tankar kring framtiden; kan ni tänka er ett syskon på biologisk väg eller är det någonting ni inte vill (minns att du skrev att ni skyddar er)? Och har ni stängt dörren till ivf för alltid? Kram från Evelina som har följt bloggen sedan start (nästan i alla fall)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut Evelina! Jag har tänkt berätta om det men behöver nog sortera tankarna först. Angående ivf kan jag svara direkt. Det kommer vi inte göra fler gånger. Kram!

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina