Tio år sedan sist

Tobias hörde av sig till familjerätten i slutet av förra veckan, ja, alltså när jag trodde vi hade strategin "Sitt lugnt i båten", och han fick svaret att de hör av sig i slutet av oktober eller början av november. Så skönt att ha en tid att förhålla sig till!

Det var ju kommunens kundtjänst jag blev omplacerad till, på socialförvaltningen. Igår presenterade sig en man för mig i jobbet och att han är pensionär men "extrajobbar" hos familjerätten ibland. Då nämnde jag att jag är mamma genom adoption varpå han sa att " Ja, det hör ju till familjerätten. Här är det faktiskt en adoptionsutredning på gång nu, den första på tio år". Jag bara "Jajamen, det är vi det!" Men alltså tio(!!) år, jisses. Snacka om att adoptionsutredningar borde ske på nationell eller åtminstone regional nivå.

Nåja. November, here we come!

Snart knackar vi på hos familjerätten

Well, well ... Här smyger jag skamset in efter att inte ha bloggat på flera veckor. Vi mår bra! Livet rullar på fort som tusan med oktobersnoriga näsor och nya jobb som vi trivs med.

På väg till förskolan med makaronfrukost och preppad tandborste. Vardagslösningar.  

Vi har inte orkat knacka på hos familjerätten och tjata om syskon utan legat lågt. Snart ska vi ta tag i det där om det är fortsatt knäpptyst.

Av det jag förstått finns det en regel som säger att kommunen måste börja utreda inom sex månader sedan man hört av sig (juli) och sedan vara klara inom en månad, så vi får lite fint kika på det och peppa dem lite med den informationen om de inte tänkt på snart eftersom månaderna tickar på.