torsdag 21 augusti 2014

Kornet är på plats

På tisdag kväll kändes det som lilla julafton. Jag var så pirrig inför vad som skulle komma på onsdag och klev upp tidigt, med lätta steg, för att jobba fyra timmar innan det var dags att ge sig av mot kliniken.

Wow, alltså. Det var häftigt att få se kornet innan gynekologen placerade den där den förhoppningsvis ska stanna ett bra tag framöver. Jag är så glad att vi har nått ett visst mål i alla fall även om vi har en bit kvar. Det här kommer väl troligen kännas som de längsta veckorna i mannaminne.

Det andra befruktade ägget hade dessvärre inte utvecklats som det skulle och kliniken odlar därför inte vidare på det. Först kände jag oro, att vi nu bara har ett befruktat ägg att hålla tummarna för. Men ett är inte så bara och det som vi har ser väldigt bra ut. Min första tanke var att vi förlorade vår backup. Men nästa tanke var i stället, vilken tur att vi hade två befruktade och att det ena blev bra.

Nu är det bara för oss att vänta och se vad som händer. Det är lite svårsmält, så jag ska försöka samla tankarna lite mer innan jag sätter livet på pränt igen. Det har hänt så mycket bara under den här veckan (och det är bara torsdag!) och känslorna har nog inte riktigt hängt med helt och hållet.

10 kommentarer:

  1. Grattis till ruvningen! :)
    Kram

    SvaraRadera
  2. Jag håller bägge tummarna för att allt går bra! Imorgon är det min tur att få tillbaka ett embryo. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh! Hur har det gått för er? *Håller tummarna*

      Radera
    2. Det har gått bra! Jag hade obeskrivligt ont efter äggplocket, och när ALLA Lutinusbiverkningar kickade in samtidigt (svullen tarm, EXTREM nedstämdhet, illamående) i torsdags var jag nära på att ge upp allt och inte sätta tillbaka ett embryo. Men det gjorde jag som tur var. Dessutom fick vi två fina till frysen! Och äntligen har biverkningarna mattats av, och jag kan arbeta igen (jag är högstadielärare, och det är ingen walk in the park att försöka undervisa en hord spattiga fjortonåringar samtidigt som man vill kräkas och gråta samtidigt)!

      Radera
    3. Åh! Det låter ju toppen. Inte att ha ont och åka på diverse biverkningar, förstås. Men att ni både fick ett korn i magen och två till frysen! Hurra, hurra!

      Radera
  3. Lycka till, håller tummarna för er och även er andra ruvare och blivande ruvare :)

    SvaraRadera
  4. Hur går det för dig? Hoppas du hunnit landa lite nu.
    Kram Viktoria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Viktoria! Jodå, jag tror att det går bra. Har lite otympliga arbetstider den här veckan men imorrn tänkte jag printa ner lite tankar och känslor :) Kram!

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina