Jag vet att man får vara beredd att tänka om både en och tre gånger. Men jag har framför allt tre länder som jag fastnat för, och som verkar passa oss, när det gäller en eventuell framtida adoption och min man verkar tycka att de är rätt bra också.
Det dröjer nog ett tag innan vi vet om det är aktuellt för oss att ansöka om att adoptera barn med i förväg kända särskilda behov. Men vi har ju just liiiite tid på oss att komma underfund med det!
Här är de tre länderna som snurrar i huvudet just nu:
Madagaskar
Generella krav:
- Ansökan ska gälla barn lägst 0-36 månader. Vid syskonadoptioner gäller 0-60 månader.
- Makarna ska vara friska och den ena måste vara över 30 år gammal.
- Åldersskillnad mellan barnet och föräldrarnas genomsnittliga ålder får vara högst 40 år.
- Barnlösa par prioriteras.
Thailand
Generella krav:
- Intyg om svårigheter att få biologiska barn.
- Makar som är yngre än 40 år kan ansöka om barn 0-36 månader. De som är äldre än 40 år kan ansöka om barn som är fyra år och uppåt.
- BMI: max 29.
- Friska makar med åtminstone gymnasieutbildning i bagaget.
- Barnlösa par prioriteras framför de som har barn sedan tidigare.
Övrigt: Besked om barn brukar dröja drygt två år. Ansökan ska gälla barn lägst 0-36 månader. Vistelsetiden i landet är drygt två veckor.
Vietnam
Generella krav:
- Ansökan ska gälla barn som är lägst 0-36 månader.
- Ensamstående och par kan ansöka.
- Man måste vara tillräckligt frisk fysiskt och psykiskt för att kunna ta hand om barnet bra.
- Inga anmärkningar får förekomma i belastningsregistret.
- Flera barn sedan tidigare är okej.
Övrigt: Vietnam är ett pilotland. Det är svårt att säga hur länge besked om barn kan dröja. Som sökande måste man vara öppen för barn med i förväg kända särskilda behov. Vistelsetiden i landet är cirka en månad.
Källa: Adoptionscentrum
Har ni enbart funderat över att adoptera barn som redan finns så att säga? Ni överväger inte ägg- eller spermiedonation? Får jag fråga något väldigt privat till dig? Kan man maila dig?
SvaraRaderaVi gör våra tre ivf-försök, möjligen något mer om vi känner för det då. Men vi kommer inte att ge oss in i någon ägg- eller spermiedonation. Det känns inte rätt för oss. Då känns adoption mer som ett alternativ i vår väg att bilda familj.
RaderaGivetvis kan du mejla. Om jag svarar på frågan, beror väl på hur pass privat jag tycker att den är :) (vartfanarstorken@gmail.com)
Har nyligen börjat läsa din blogg då vi är i samma sits. Så otroligt bra att du bloggar! Det får mig att känna mig mindre ensam. Vilken organisation har ni valt att stå i kö hos?
SvaraRaderaHärligt att du känner så! Det är adoptionscentrum vi funderar på att ställa oss i kö hos, men från januari då. Vi får se om det blir att stå i kö hos någon mer också.
RaderaÅ, då har ni hunnit långt med adoptionstankarna iaf! :-) Undrar om det blir mer "verkligt" om man står i kö? Att det faktiskt kan bli sanning, att bli förälder? Hoppas det!
SvaraRaderaVarma kramar!
Jaa, jag hoppas också att det blir lite mer verkligt när man kommer en bit in i den eventuella adoptionsprocessen! :) Kram
RaderaVi har en son som är 2,5 år från Korea, vi fick honom när han var 16 månader, kan verkligen rekommendera det landet! Helt fantastiskt! Dessutom är där ingen kö för att skicka sina papper dit nu :) Vi håller på med vårt syskonmedgivande nu och hoppas vara klara med alla våra papper för att skicka innan sommaren. Om allt går vägen tror vi då att vi kan resa dit i början av nästa sommar.
SvaraRaderaÅh, så roligt Cornelia!
RaderaJag tycker också att Sydkorea på många sätt verkar kunna vara bra för oss att adoptera ifrån. Först trodde jag att man var tvungen att vara aktivt kristen. Men sedan såg jag att man bara behöver att en lokal präst(?) skriver ett rekommendationsbrev, att man verkar vara vettiga människor.
Så spännande med syskonmedgivande! Hoppas att allt flyter på bra för er.