Jag tittar i stället mycket på nätet efter vad jag vill köpa till vårt barn så småningom. Men det är lite svårt eftersom vi inte vet riktigt hur gammal hon eller han är. Hittar jag något jag innerligt vill ha precis just nu, då köper jag det har jag bestämt. Men jag vill inte gå helt bananas i leksaksaffärer och barnklädesbutiker innan vi ens är lite närmare.
Jag hoppas inte vårt barn blir allt för besviket över att det främst är mjuka julklappar som intresserar denna mamma än så länge. Det här med leksaker, där har man antagligen helt annat tycke och smak än sitt barn vad gäller det mesta - det blir nästan svårt att komma in i den världen känner jag. Men det förtjänar nog ett eget inlägg.
Här är några av de grejer jag trånar efter att köpa till vårt barn:
En sådan där målbild jag och Tobias har, är att se vårt barn tulta fram med en minikånken på ryggen. Det finns ju i massor av fina färger! Jag gillar denna till exempel (bilden är helt fräckt tagen från hemsidan).
I min hemkommun Gällivare finns Kläppi, som säljer flera fina ekologiska barngrejer. Bland annat det här urgulliga bädsettet (bilden är helt fräckt tagen från hemsidan) som jag ska se till att inhandla någon gång men hellre vill vänta med tills jag bestämt mig för vad mer jag ska köpa därifrån. Där finns också en jättefin tröja med renar på. Snygga färger, som inte är så där "rosa eller blått".
Hos Polarn o. pyret har jag markerat några favoriter. Här är en av dem (också här är bilden fräckt nog tagen från hemsidan).
Hos Polarn o. pyret har jag markerat några favoriter. Här är en av dem (också här är bilden fräckt nog tagen från hemsidan).
Annars är jag väldigt svag för djurmotiv i barnkläder. Som denna stickade tröja, den här söta filuren eller varför inte den här pyjamasen med pandor. Jodå, flera grejer ligger och ruvar i webbläsarens bokmärkesflik som bara fortsätter att fyllas på.
Jag tror att rätt många väntande fungerar så, att man inte vill handla för tidigt vare sig det är kläder eller inredning. Det handlar nog dels om att inte fylla på med en massa onödigt som det sen visar sig att man inte behövde för att det var för litet eller inte satt bra, dels om att man hinner ångra sig om det där pysselbordet eller bokhyllan på vägen för att man hittar något ännu lekvänligare. Sen så känner vi ju inte riktigt heller vårt blivande barn, som kanske är en tvååring. Vi vet inte vilka personliga behov han eller hon har även om vi till slut, när vi åtminstone vet vem hon eller han är, kan ha fått det berättat för oss. Biologiska föräldrar har ett visst försprång där, tänker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.
Vänliga hälsningar
Lina