"När vi adopterar nästa gång" ...

I dag har jag och Tobias fnissat lite för vid två tillfällen har jag pratat om våra barn. Japp, plural. Min mer exakta fras var vid första tillfället "När vi adopterar nästa gång". Vi verkar redan ha fler än ett barn i mina tankar. Vilket jag tycker är lustigt, med tanke på att nuförtiden när jag föreställer oss som föräldrar så ser jag allra oftast ett barn både nu och längre fram i framtiden.

Det är ett stort steg för mig att tänka ensambarn, eftersom det sedan länge varit viktigt för mig med syskon. Så tar livet en på vägar där prioriteringen blir lite annorlunda. Som nu när vi fått kämpa så länge för att alls bli föräldrar och ännu inte är framme. Men jag har lärt mig att tänka längre, att huruvida man har syskon eller inte är inte avgörande för om man känner glädje och lycka i livet. Det finns många, många andra faktorer som spelar in.