En liten gest i en stor sorg

I dag nåddes jag av den tråkiga nyheten att en vän råkat ut för ett tidigt missfall. Åh, en sådan sorg.

Jag tänker på oss och hur sorgen att vara barnlös påverkat mig och min man, även om vi aldrig drabbats av något missfall. Så jag skrev ingenting till henne om att "det kommer bli bra" eller "stackars dig" eller något annat, för jag vet inte vad hon vill höra. Däremot skickade jag ett hjärta för att det ryms många ord i det, till exempel de viktiga "Jag ser dig, jag finns här". Ibland kan man inte göra så mycket mer. En liten gest i en stor sorg.