… för kloka och insiktsfulla kommentarer kring surrogatmödraskap! Jag gillar när andra kan utmana mina tankar och föreställningar.
Det är en komplicerad fråga och jag kan inte bara säga "Självklart ska det vara tillåtet!" men jag hoppas ni förstår att jag inte heller är någon som säger blankt nej utan att det är ett ämne som jag försöker bilda mig en uppfattning om och då blir min ryggmärgsreflex till en början "Stopp. Vänta lite. Njää". Jag har förståelse för att andra känner så inför internationell adoption också. Att där min magkänsla säger ja eller nej, säger andras precis tvärtom.
Jag kom att tänka på en annan ingång igår kväll, som jag känner att jag missade i inlägget, att när en människa väl kommit till världen så är det ju i slutändan ganska oväsentligt hur det skett för alla andra utom en själv. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det bättre än att här finns man ju, och så är det med det.
Fint sagt. Det är det viktigaste för mig. Jag har ju fått barn via en surrogatmamma och vad man än tycker om det är det viktigt för mig att man inte tar ut det på min underbara dotter. Hon är för övrigt precis som alla andra barn. Hon är genetiskt vår och vi har haft henne dygnet runt sen hon var fem minuter gammal. Att tro att det skulle vara väldigt skadligt för barnet med surrogatmödraskap känns väldigt konstigt för mig. Att man har invändningar om hur kvinnan mår kan jag förstå. Men ur barnets synvinkel är det ju inte konstigare än äggdonation eller annat. Mammas mage var trasig så jag fick ligga i en annan mage. Tack för en fin blogg. Lycka till med adoptionen. Alla barn är en lycka! Alla barn är värda att finnas! Alla barn bprde få bli älskade! (Jag som var anonym och skrev sista kommentaren på förra inlägget).
SvaraRaderaDin kommentar på förra inlägget, liksom denna kommentar, var fullständigt briljant (från mig som skrev första kommentaren på förra inlägget). Så länge ingen far illa, så skulle jag verkligen önska att vi slutade ifrågasätta varandras val i att skaffa familj och barn. Vi måste göra olika val, och det vi har gemensamt är vår längtan och sorg och det ständiga ifrågasättandet från människor som inte haft problem med att få barn. Vi behöver inte ifrågasätta varandra. Också.
RaderaFina ord från er båda två! <3
RaderaExakt! Man måste få ha olika åsikter och det är verkligen inga lätta frågor. Och om alla hade din respektfulla inställning skulle debatten i media och runt fikaborden på arbetsplatser inte vara så sårande och låst, utan vi kanske alla skulle kunna förstå varandra.
SvaraRaderaTack för kloka ord!
Tack Essie!
RaderaJag tror det är bra att prata om det - och kanske främst att lyssna kring det av dem som har erfarenheten? Lyssna på surrogatmammor, föräldrar som fått barn via surrogat och barn som blivit till på det sättet. På samma sätt som jag tror det är viktigt att lyssna på tankar kring adoption inte bara av dem som adopterar, utan också dem som är adopterade eller lämnar sitt barn för adoption. Och förstås inte bara lyssna på det ensidigt positiva. Jag slukar allt jag kan hitta av inte minst adopterade som är kritiska till internationell adoption.