Enfalden, mångfalden och barnböckerna

Igår publicerades en viktig debattartikel i Metro. Den berättade att det i Sverige nästan inte finns några barnböcker med mörkhyade huvudkaraktärer. Debattartikeln bygger på en rapport från Svenska barnboksinstitutet, som berättar att bara fem procent (15 titlar) av de bilderböcker för barn som gavs ut så sent som 2014 hade en huvudperson med "icke västerländskt utseende".

"I en stor del av barnböckerna fanns inte en enda karaktär med icke västerländskt utseende. Många av oss som bor i Sverige fanns alltså inte ens med som statister i bakgrunden", berättar författarna bakom debattartikeln. 

Du hittar debattartikeln här.

Ur Kenta och barbisarna.

Jag är inte förvånad. När jag besökte vår lokala bokhandel för en tid sedan letade jag barnböcker med mångfald. Jag gick förbryllad igenom hylla upp och hylla ner och hittade sammanlagt två som jag köpte.

Den ena barnboken, Kenta och barbisarna skriven av Pija Lindenbaum, handlar om Kenta som hellre vill leka med dockor än spela fotboll. Runt honom finns barn med olika hudfärg och så tar boken upp könsnormer på ett väldigt pedagogiskt sätt. En bok för lite mindre barn hittade jag också. Lilla foten av Emma Adbåge. Lite som Max-böckerna med tvåordsmeningar fast med en flicka som skulle kunna vara adopterad från till exempel Taiwan. Det roliga är, att när jag googlade på författaren så har hon gett ut en bok som handlar just om adoption! Hämta Joel gavs ut 2004 och som jag förstått det på en del föräldrar känns den bitvis ganska förlegad i dag även om meningarna går isär. Vi kommer nog ändå köpa den liksom fler barnböcker som tar upp adoption på ett pedagogiskt sätt, precis som vi kommer ha flera av de klassiska barnböckerna kommer finnas i bokhyllan också. Sedan kan jag inte nog understryka hur glad jag blir när det finns böcker där mångfald utan krusiduller är en naturlig del av bilderna och berättelsen.

Ur Lilla foten.

Jag tog hur som helst upp med bokaffären att jag, inte minst som blivande adoptivförälder, verkligen saknade mångfald i deras barnbokssortiment. Jag förklarade att jag vill att vårt barn ska kunna hitta karaktärer att identifiera sig med. "Det barnet ser ut som jag!" eller "Den familjen ser ut som vår!". De hade inte riktigt tänkt på det lät det som, sjukt tråkigt, men var öppna för förslag på vad för barnböcker med mångfald som de skulle kunna beställa. Tummen upp!