Att hänga kvar länge nog

Hörde ett brandtal i säsongsavslutningen av The Fosters (säsong ett) som jag vill dela med mig av eftersom det är lätt att på något plan relatera till det som ofrivilligt barnlös och givetvis i en del andra lägen i livet:

"Jag ska berätta en liten hemlighet. Universum är inte emot någon. Det känns så nu. Men det funkar inte så. Livet är som en påse blandat. Alla får lite sött ... och lite surt. 

Ju mer du tänker på alla sätt som världen djävlas med dig - desto fler hittar du. 
Det här är för jäkligt. Jag vet. Och jag vet inte hur det slutar. Men jag känner dig. Jag vet att du vill fly när det blir tufft. Men du måste kämpa emot det. Ibland måste du hänga kvar länge nog för att turen ska hitta dig."