Att vakna tillsammans

En av de grejer vi länge pratat om att vi vill köpa innan vi blir föräldrar är en större, mer rejäl, säng. Vårt barn kommer väl antagligen ta upp halva sängen hur stor den än är. Men för ett tag sedan slog vi till när Mio hade rea, vi gick från 1,40 till 1,80. Äntligen en kontinentalsäng, dessutom, som är Så. Otroligt. Skön. 

Jag har aldrig sovit i en skönare säng och den är vår! Andra natten slocknade jag före halv tio och vakande nästan tolv timmar senare. Tobias hade varit in och släckt lampan och gett mig en puss på pannan vid halv tio på kvällen. Ingen reaktion. Han har aldrig sett sin fru sova så gott. Hoppas vår son eller dotter gillar den lika mycket! Nu har sängen använts flitigt för sömn givetvis, bloggande (var tror ni jag sitter nu?), serietittande och korsordslösande. Som jag längtar efter sagoläsningarna, nattningarna och att vakna tillsammans. Förhoppningsvis fungerar det bra att sova tillsammans alla tre, eftersom samsovning är ett gott sätt att knyta an på. Ett smidigt och väldigt mysigt sätt att tanka både närhet och trygghet. 

I och med sängbytet har vi också bytt sovrum. Numera har vi gästrummet, kanske blivande tonårsrummet, på övervåningen och så sover vi i ett mindre sovrum nere, vägg i vägg med barnrummet.