Här sover hon i min famn, vår älskade Hanna Wei-Ching, på självaste mors dag. Ni som hängt med ett tag känner kanske igen allén, som jag fotade när jag berättade om vårt barnbesked. Då var det färgsprakande höst, nu är det skönt sommargrönt (edit: det var visst ett stenkast därifrån med andra träd, samma gata).
I morgon är pappa Tobias tillbaka på jobbet. Det blir fasligt tomt här hemma. Men vi promenerar förbi redaktionen på morgonen och sedan kommer han hem på lunchen. Om ett par veckor har vi åtta veckor ledigt ihop.
Åh vad glad jag är för er skull! :D <3 kram till er alla tre!
SvaraRaderaSå mycket kärlek den rymmer, denna bilden. Jag blir väldigt rörd och lite tårögd. Jag kommenterar sällan, men jag har följt din (er) resa sedan sista IVF:en. Då var jag själv i startgroparna för en egen IVF-utredning och bävade inför vad som komma skulle. Det där med barnalstrandet löste sig sedan av sig själv och jag har nu en liten 1-åring. Det jag ville komma fram till var att jag är så glad för din skull, och även om det är tufft och slitsamt och känslorna far både upp och ner nu i början så är jag säker på att ni kommer att landa med fötterna på jorden till sist. Jag tror att jag börjar nudda marken lite med tåspetsarna nu efter ett år. :) Kram till dig och din fina lilla tjej!
SvaraRadera