Sysselsättningsgrad

Jag har fnulat på vad som finns att sysselsätta sig med i denna väntan, även fast jag fortfarande inte riktigt fattat att vi väntar. I söndags passerade vi enmånadsstrecket!

En sak jag kom på, var att passa på att beställa ett par klädesplagg till barnhemmet nu när det är flera reor. En body och två par byxor. Samtidigt fick Hanna en tröja med grävmaskiner på, vilket kändes vältajmat eftersom när kag hämtade henne från föris häromdagen hade hon stått och kollat på en grävmaskin i 45 minuter. Nöjd tjej, och våra språkvänner som just fått en knodd köpte jag en body till. Lite win-win-win.

När vi vet vem vi väntar på och vilken storlek hen har brukar det vara standard att köpa ett klädset i den storleken och lämna till barnhemmet, eftersom vi självklart vill att vårt barn ska få behålla ett set kläder därifrån som minne. Vi köpte också en leksak i gåva förra gången, så det gör vi nog nu också. 

Personalen fick svenskt godis och i händelse av att vi eventuellt skulle få träffa biologisk familj hade vi med oss lite olika typiskt svenska grejer (bla. dalahäst) och ett halsband med Hannas månadssten, likadant som Hanna har. Men såna grejer känns lite mer personliga samt färskvara och mer aktuellt att fundera över när vi närmar oss på riktigt.