Det är flera saker jag skulle vilja göra men känner att jag får bromsa mig själv. Vi reser i en pandemi med väldigt speciella regler och vi reser med en sexåring. Det gäller att hitta balansen och det tror jag nog att vi gjort.
Det vi vuxna kanske främst saknar är att äta ute, vi får bara beställa take away och denna måste ätas i hotellrummet. Lika trist är det att inte kunna vara på platser med mycket folk, tänker då på små livliga gränder med charmiga butiker och givetvis nattmarknader som vi undvikit.
Det ser vi i stället fram emot från och med söndag när vår självkarantänvecka passerat. Det ska sägas att reglerna är luddiga och kan tolkas rätt olika, men vi har fått hitta vårt sätt vilket är ganska försiktigt. Hade det bara varit jag och Tobias hade det också varit lättare att hålla det avstånd vi är ålagda att hålla och slinka in i små butiker eller så, men nu är ju ett par spralliga sexårsben med på resan.
Måndagen, vid Shifen Waterfall, var helt fantastisk. Ett minne för livet för oss alla tre. Däremot verkar det inte hamna på Hannas Topp 3-lista. Roligast i Taiwan hittills tycker hon varit 1. Alla lådor med mat vi fick på gamla hotellet. 2. Att sitta på pappas axlar. Tredjeplatsen på listan är oklar, hon verkar nöjd så.
Vädret har skiftat otroligt. Väldigt varmt och soligt söndag och måndag, medan tisdag och onsdag mer liknat svensk midsommar med gråa moln, duggregn och ganska svalt jackväder. Det har gjort att vi inte intresserar oss för Elephant Mountain som jag såg fram emot, med utsikt över Taipei. Det är inte väder för att se något helt enkelt.
Skillnaden från midsommar, är väl förresten det jordbävningslarm som väckte oss i natt. Båda våra mobiltelefoner började durra och låta samtidigt som hotelltelefonen tjöt. Vi hann läsa textmeddelandet på engelska om att det var en jordbävning, att vi skulle hålla oss lugna och söka skydd, vilket vi beslutade innebar att vi stannar inne på vårt rum. En titt i korridoren visade också att det var tomt där. Strax efter meddelandet skakade sängen till. Det höll på några minuter och sedan när man börjat somna om var det också ett efterskalv. Det var utanför östkusten som epicentrum var, så den var inte särskilt stark i Taipei och inte heller i Tainan. En fyra eller femma, på en skala där åtta är högst. Hanna sov sig igenom hela spektaklet, men hon mindes på morgonen att ett larm hade tjutit.
I morgon bär det av med tåget mot Tainan. Det ska bli riktigt mysigt! Innan dess hinner Hanna leka en sista vända i stora lekparken i Daan Park.
Jag lägger ut rätt mycket i stories på Instagram, det är så smidigt, och det går jättebra att titta in där för den som vill se fler bilder (@coolbridge).
Så kul/spännande att få följa er på er resa.😊
SvaraRaderaMen det behöver ju inte vara så spännande, att ni behöver vara med om en jordbävning.😱
Kram på er❤️❤️❤️
Haha, eller hur! De har flaggat för att det kan bli en del efterskalv som känns nu närmsta dagarna. Så vi är lite beredda :) Förra gången var vi också med om jordbävning. Den kändes inte lika mycket. Kram!
RaderaSå roligt att följa er resa och snart träffar ni lillebror ��
SvaraRaderaGenom era bilder växer längtan ännu mer att kunna åka till Taiwan igen ���� /Inger
Vad roligt att höra! Hoppas det snart är enklare att resa till Taiwan. Vi längtar redan "tillbaka" även fast vi är här :)
RaderaNu är det nära! Vilket datum träffar ni Alfred?
SvaraRaderaVi kan skänka några matlådor till Hanna! Haha!
Haha, underbart!
RaderaPå måndag eftermiddag är den stora stunden här!
❤️
RaderaSpännande upplevelser på alla möjliga olika sätt. Så kul att få följa er resa...med fantastiska bilder.
SvaraRaderaSista ändstationen närmar sig sååå nära lillebror❤
Önskar er en fin resa till Tainan.
Krama Hanna ❤från mig.❤❤❤❤
Avståndet krymper, pirrigt värre ❤❤❤
Radera