Det skulle visa sig när jag och Tobias såg vår dotter för första gången, att hon varken var en Stina eller Esther som vi tidigare trott. Men vad skulle hon då heta? Vi kände direkt att vi ville behålla alla hennes ursprungliga namn, men ge henne ett tilltalsnamn från oss. Om hon sedan vill byta och ha det namn hon burit sedan födseln som tilltalsnamn, har vi full förståelse för det. Samma sak gäller hennes ursprungliga efternamn, varför vi behåller det också.
När vi på fredagskvällen firade att vi blivit föräldrar spånade vi lite namn. Inget kändes rätt. Förrän jag undrade "Men Hanna är väl fint?". Ja, det tyckte vi båda två men bestämde oss för att ge det en helg. Vi såg att det kunde betyda "lycka", vilket förstås kändes väldigt träffande och namnet växte.
Så kom lördag, vår dotters första födelsedag. På lunchrasten begav jag mig till affären för att köpa ett födelsedagskort. "Men jag kan ju inte skriva hennes namn på det. Vi vet ju inte helt säkert vad hon heter", sa jag till Tobias. "Ska vi inte kalla henne för Hanna då? Jag tycker om det", blev hans svar. Och jag höll med. För under förmiddagen hade jag känt att varje gång jag tittar på bilden av henne, så vet jag starkare och starkare att hon är en Hanna. Vår Hanna.
Innan vi lade på sa Tobias att han ville köpa en present till Hanna, en sådan där tygdocka som vi sett på väggen bakom kassan i leksaksaffären i lite olika modeller. Hennes första docka (vi har köpt denna tidigare, men det känns som hon behöver bli lite äldre innan hon leker med den). Det var en fin idé tyckte jag.
Så firade vi Hannas födelsedag tillsammans med mamma och blivande extramoster Petra. Det första vi gjorde var att berätta att vi valt ett namn. Sedan dukade fram tårta och öppnade paket. Tobias öppnade paketet med dockan och kikade lite närmare på kartongen, så utbrast han chockat, efter att ha sett det finstilta på baksidan "Det är inte sant! Kan ni gissa vad dockan heter?". Av alla dockor som den nyblivna pappan valt bland i leksaksaffären ... Visst hette just den modellen Hanna!
Jättefint namn. Blir alldeles varm och glad för er skull!
SvaraRaderaTack! <3
RaderaVerkligen bra namnval! ;) Har alltid gillat mitt namn, hoppas er dotter också kommer att göra det! Häftigt att dockan också hette det, det var nog meningen så. <3
SvaraRaderaHaha, det förstår jag att du tycker och låt mig säga "Vad fint namn du har, Hannah!" :)
RaderaJa, det känns verkligen menat på något sätt. Magi! <3
��❤
SvaraRaderaOj, skulle bli en glad figur ovan men tolkades som frågetecken :D
SvaraRaderaSå kan det gå! :)
RaderaJag är så otroligt glad för er skull! Det är så konstigt att känna så mycket för en familj (er alltså) som jag inte egentligen känner. Jag tänker på er flera gånger om dagen.
SvaraRaderaMina två barnbeskedsgissningar baserades på att jag trodde att ert bar skulle ha fötts samtidigt som min son. Det blev en diff på mindre än en månad! :)
Jag har kommenterat förut och tipsat om ergonomiska bärselar för lite större barn. Jag vet att många som adopterar väljer att bära även stora barn för att främja anknytningen och tryggheten. Hör bara av er om ni vill ha tips eller råd! Jag bär min snart ettåring varje dag.
Åh, så gullig du är.
RaderaJa! Vi kommer hålla utkik efter bärselar. Ergobaby, då särskilt modellen 360 om jag inte missminner mig, har jag hört mycket gott om när det gäller att bära lite äldre barn.
Jag tror 360 är den Ergosele som har kortast användningstid. Många tycker den blir för liten redan innan året, på grund av att sittytan är smalare än på andra bärselar eftersom man kan bära framåtvänt också. I ert fall skulle jag rekommendera Tula, standard eller toddler beroende på hur stor hon är ( över typ 80-85 cm passar toddler). Gå gärna med i facebookgruppen Bärsjalar!
RaderaTack för de värdefulla tipsen!
RaderaJust det, en Tula säljs för nästan nypris i "Bärjalar och bärselar köpes/säljes/bytes" på Facebook. Om ni köper en och inte alls gillar det, menar jag.
Radera