Det var inte utan att tårar trillade ner för kinden som jag läste det meddelande som flera adoptionsorganisationer i Sverige lade ut på sina hemsidor igår. Kenyansk domstol har beslutat att tre barn som bott med sina blivande adoptivföräldrar i månader skulle omhändertas och genast föras från familjerna. Organisationerna uppger att det handlar om att personer som uppger sig vara släkt med barnen har efterfrågat dem och därför har en utredning påbörjats. Två svenska familjer och en dansk drabbas av detta.
I Kenya bor de blivande adoptivföräldrarna i landet tillsammans med barnet i ett halvår innan hemfärd mot Sverige.
Jag hoppas att det ska lösa sig till barnens bästa, till familjernas bästa. Det går inte att föreställa sig vilken känslostorm de ska gå igenom just nu. Men det blir så starkt att försöka sätta sig in i den situationen. Det måste vara varje förälders mardröm.
Fruktansvärt.
SvaraRaderaJag såg ett klipp på svt där dom intervjuade adoptivföräldrarna mitt hjärtbrast det här är ju en mardröm nu hoppas jag allt ska ordna sig till det bästa :)
SvaraRaderaönskar en god fortsättning på söndagen
Mvh adopterad från Peru
Jag såg också klippet. Verkligen gripande! Här är länken: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vi-packade-en-liten-vaska-med-tandborste-och-ombyte
RaderaDet är inte de svenska familjernas barn!! Barnen är inte adopterade utan tillhör naturligtvis sin biologiska släkt och inget annat! Vi är många adopterade som förfasar oss över den sjukt fånigt vinklade "storyn"
SvaraRaderaAlltid - stackars oss svenskar buhu ...när det är barnen och deras familjer som är offren!!
Hej!
RaderaVarmt tack för din kommentar.
Om det är så att de biologiska föräldrarna, eller den biologiska släkten, berövats sina barn utan att ha något att säga till om är det givetvis fruktansvärt och något som inte får ske. Det går inte att försvara. Och det är en självklarhet att det ska utredas och det går inte att säga att annat är rätt än att barnet är kvar hos sin biologiska familj om så är fallet.
Det är i vilket fall en smärtsam berättelse och det finns inga vinnare, bara förlorare, i det som blivit.
Att min spontana magkänsla är att sätta mig in i adoptivfamiljens (där jag inkluderar barnets) situation snarare än myndigheternas, har förstås att göra med att jag är färgad av att jag riskerar att hamna i samma sits.
Det som är upprörande är att det inte handlar alls om barnens bästa utan bara om de barnlängtande vuxnas besvikelse över att barnen ev ska få återbördas till sin egen familj ist för att hamna hos adoptanterna. I en blogg har en familj dessutom liknat "sitt" barn i rasistiska ordalag vid en Schweizernöts chokladbit - är det ens lämpligt som blivande adoptant att uttrycka sig nedsättande om någon med en annan hudfärg? Jag tycker att det är tragiskt att adoptanterna gnäller över något som inte ens är ett faktum : att de skulle bli fråntagna "sina" barn när det inte ens juridiskt ÄR deras barn. Man glömmer bort barnperspektivet som så ofta i adoptionssammanhang! Men man får hoppas att gemene man inte är så korkade att de köper den här snyft historien utan reflekterar istället över hur det har kunna bli så här för alla inblandade parter. Adoption finns ju endast som en skyddande åtgärd för barn där alla andra alternativ saknas - inte för att ofrivilligt barnlösa ska ha en lösning på sitt problem. Barnens behov är det som ska styra så att koppla ihop adoption med ofrivillig barnlöshet är att omdefiniera barnets roll i sin egen adoption. Ett utsatt barn ska inte användas som ett botemedel, en ersättning för något som uteblev eller som ett plåster på såren. Är man av den åsikten så är adoption knappast lämpligt.
SvaraRaderaKloka ord! Jag håller med dig i det mesta även om jag har nog en annan synvinkel på en del grejer.
RaderaGivetvis är barnets bästa det som behöver vara i fokus, så SKA det ju också vara i adoptionssammanhang. Att jag inte uttrycker det handlar nog mest om att jag är försiktig med att sätta mina ord i barnens mun. Min första tanke var att barnet får genomgå en så hastig separation utan vad det verkar som någon som helst eftertanke eller förberedelse. Vad som än händer sen, hur får barnet möjlighet att bearbeta detta? Vilka förklaringar ges?
Att likna sitt barn vid en schweizernöts chokladbit får väl knappast anses som lämpligt. Ur min synvinkel är det ignorant och ja - absolut rasistiskt vare sig det är omedvetet eller inte.
Återigen tack för dina kloka ord!
Men kom igen, Anonym. Klart det inte huvudsakligen ska vara adoptivföräldrarna som sätter agendan, men hur kan det vara barnets bästa att plötsligt, utan förvarning tas ifrån de enda föräldrar barnet känner till? En 2-3åring som endast talar svenska och som redan genomgått ofrivilliga separationer i sitt korta liv. HUR kan det vara vettigt att bara skilja dem åt utan förberedelser? Jag kan tycka att det vore ett lämpligare förfarande att FÖRST göra en utredning på om barnet verkligen blivit "rövat" från sina föräldrar samt ta DNA-prov. Om det sedan visar sig vara så får ju en förflyttning av barnet göras på bästa möjliga sätt. Om det däremot visar sig att det är fel så har barnet i alla fall sluppit en traumatisk separation till. Tänk om det inte ens är barnens biologiska föräldrar. Då har de utsatts för ett, för dem, obegripligt svek från sina adoptivföräldrar i och med att de lämnat bort dem. Hur lång tid tar de själsliga såren att läka?
RaderaOch hur det än ligger till juridiskt; Alla med minsta gnutta empatisk förmåga måste ju begripa att det är helt fruktansvärt för adoptivföräldrarna att mista det barn man sett som en del av sin familj sedan 7-8 månader. Bara för att juridiken inte är klar tror jag inte att man som adoptivförälder kan "vänta med att knyta an" till sitt barn tills hela processen är klar. Den som kan det är nog inte en lämplig adoptivförälder.
Cred till dig som godkände mitt inlägg! :)
SvaraRaderaJag har läst flera av dina blogginlägg och måste säga att du har en bra syn på adoption och vilka behov ett adoptivbarn kan ha. Jag hoppas att du och din man får igenom er adoption så att ett barn kan få en kärleksfull,sund och bra familj.
Kram
Tack för de rara orden och tack för det sunda debattinlägget!
RaderaKram
Det är alltså tre instanser i Kenya som bedömer och avgör om en viss familj kan få adoptera ett visst barn. Varje instans fattar sitt eget beslut efter noggrann prövning. Det kan tillkomma information under ärendets gång, t ex att en biologisk förälder efterfrågar barnet eller sjukdom hos barnet eller er själva, som gör att någon av beslutsinstanserna avbryter ärendet eller fattar ett negativt beslut.
SvaraRaderaDet ovanstående är den information som står på AC sida gällande adoptioner från kenya. Det innebär att adoptanterna är väl medvetna om att de har barnet som fosterbarn under processen som KAN leda fram till en adoption. Att använda sig av sensationsjournalistik för på något vis låtsas spegla någon form av att en oförätt begåtts är ganska osmakligt tycker vi inom adoptionsvärlden som dessutom själva är adopterade
SvaraRaderaDessutom är vi många som det har visats sig ha fallit offer för västvärldens önskan om att barn ska bli adoptionstillgängliga och vid efterforskningar i vuxen ålder har det framkommit att vi har biologisk släkt/familj som letat efter oss alt bli lurade att skriva på dokument där de inte förstått att de lämnat bort sina barn för adoption. Så de här barnen kommer som mest sannolikt växa upp som mycket tacksamma att de inte fallit offer för adoptionshanteringen och blivit skilda mot bättre vetande från sitt hemland, sina rötter och sin egen familj. Naturligtvis är det synd om dessa adoptanter som tydligen lurat sig själva alt inte läst på hur adoptionsprocessen fungerar i Kenya och valt att leva i tron att barnen är deras /skulle utom tvivel bli deras barn. Ja det är sorgligt att utsätta barn för de här upplevelserna å andra sidan har vi adopterade alltid ett ännu större trauma att bearbeta/leva med resten av våra liv nämligen att vi inte fått möjligheten att få växa upp i vårt egentliga sammanhang - förhoppningsvis får dessa barn den möjligheten.
SvaraRaderaDock finns det barn som blir adopterade som hamnar i det näst bästa, en bra adoptivfamilj - b la liknande den som bloggen drivs av där det finns förståelse och insikt och en öppenhet inför både adoptionens svårigheter men också en önskan om att förstå vad ens adoptiv barn kan komma att behöva.
SvaraRadera