Det är läskigt att längta. Man kastar sig ut i ovissheten och gör sig sårbar. Frågan "Hur länge ska jag vara i detta?" finns inget svar på, inte ens ett "ungefär" framför räcker till. Men att få känna är ju också stort, magiskt, och det vill jag inte vara rädd att uppleva.
Så. Diktafonen. Det får ta en vecka, en månad, fast ett år. Nu levlar vi upp den här längtan.
❤️
SvaraRadera