Min presentation första veckan med ny chef när vi går laget runt: "Hej. Jo, jag har ju varit journalist här i fem år. Nu står jag och min man i adoptionskö, viskaadopterafråntaiwanochkanfåbarnbeskedidagellerförstomettår och det är så spännande" … Det är verkligen det enda som cirkulerar i mitt huvud när jag ska försöka berätta vem jag är. Att prata jobb när jag, i arbetsplatsmiljö, ska beskriva mig själv är så sjukt lågprioriterat just nu på det sättet. Ovant, men kanske är ett sundhetstecken så länge det är en fas?
