I dag fick vi veta att vårt ärende är inplanerat att skickas till domstol i mitten av september. Första reaktionen var att luften gick ur mig, eftersom vår rimligaste gissning då är att få åka i mars månad. Jag tänker på att när väl internationell adoption är beslutat borde det sedan gå undan i den mån det går. Absolut för väntande familjen, men främst för barnet.
Sen förstår en logisk sida av mig att socialarbetarna har fler ärenden att hantera, vi är inte unika. Flera barn väntar på sina familjer och att ärenden skickas till domstol. Parallellt med allt annat arbete socialarbetare har att utföra, förstås.
Jag tröstar mig med Desperate Housewives och att göra planer för hur vi sysselsätter oss under väntan. Jag försöker tänka ur Hannas perspektiv. Det blir bland annat fjärilshuset, äventyrsbad och hotellnatt. Tips mottages tacksamt!
❤️
SvaraRadera