Visst finns han och nu närmare

Jag hade mina aningar om att tankarna och kroppen skulle behöva lämna Gimo för att uppdatering i adootionsprocessen skulle komma och mycket riktigt skedde så, när jag såg ett mejl att läsa på rastplatsen i Tönnebro.

Tobias jobbar denna vecka och jag och mamma bestämde oss för att boka hotell i Sundsvall för att äntligen hälsa på min kusin med familj ett par dagar.

Mejlet som kom i måndags var kort, med andemeningen "Kan ni skype nästa vecka på tisdag?" och så klart vi löser det. Tänk att skype som från början skulle varit 6 maj, äntligen är inbokat på nytt. Största och gladaste överraskningen var att vi fick ett datum så nära inpå som en vecka när väl frågan kom. Som grädde på moset kom bilduppdatering igår. Åh, han växer och utvecklas så. Lilla fantastiska människa. Dessa små uppdateringar, vilka lyckoinjektioner rätt in i hjärtat. Extra värdefullt när det gått så lång tid att man börjar undra om man inbillat sig alltihopa, att han kanske inte ens finns. Men visst finns han och snart ska vi få "träffa" honom. Komma närmare. 

Vi var alltså i Sundsvall måndag till onsdag och jag som annars mest åkt igenom blev i stort positivt överraskad. Inget slog förstås att träffa sitt 10 månader lilla kusinbarn för första gången. Men det fanns roliga lekparker och förtjusande drakar för barn att klättra på lite här och var. Så var vi också till Norra berget, ett mysigt friluftsområde.

Drakdrottningen och en rädd förbipasserande.

På Norra berget fick barnen prova cirkusaktiviteter och en sån här balansbräda kom Hanna fram till att hon vill göra med farfar. Det blev mycket tjatprat om det samt att en liten behövs till Alfred men hon vill ha sin först. Viktigt.