Igår kändes i alla fall beslutet att inte vänta till barnbesked med att inreda rätt. Jag kollade in i rummet, som är väldigt kalt nu, och såg vår barnkammare fast inget är där. Det högg i hjärtat. Som om vårt barn inte finns i vårt liv ännu fast det gör hon eller han ju i allra högsta grad. Vi pratar varje dag om vårt barn. Ibland om namnet, andra gånger om barnrummet och så förstås känslor kring hur vi tror det blir när han eller hon väl finns hos oss. Vi pratar föräldraledighet och vi pratar dagis vs. dagmamma. Vi pratar språkutveckling, vi pratar anknytning. Så ja; vi bär med oss vårt barn varje dag även om vi inte vet vem han eller hon är. Inte helt olikt en graviditet, va?
Det är skönt att ingen av oss vill inreda ett "flickigt" eller "pojkigt" rum. När vårt barn väl flyttar in styr förstås barnets vilja vare sig det är prinsesskronor och drakar eller superhjältar och tyll, men än så länge är det ju vi som bestämmer och det är mysigt att snart få boa lite tycker jag. Att få vara lite aktiv i vår längtan och väntan.
Jag tycker det är lite svårt att hitta färgglad, inte alltför dyr, inredning till barnrummet. Mycket ser snarare ut att vara för föräldrarna, lite för "designigt" och vitt, vitt, vitt och grått. Lösningen är kanske att speja mer efter begagnat på loppisar. Det går nog att hitta mycket snyggt. I de lokala facebookgrupperna och på Blocket är det svårt med barnrumsinredning när man letar något specifikt har jag märkt.
De här grejerna spanar vi efter just nu:
- Ett pysselbord med två stolar
- Leksaksspis
- Förvaring
- Lego
- Gardiner
Egentligen är "spanar" ett ganska starkt ord. Just nu strosar vi ju mest för att se om vi hittar något vi gillar.
