En lugn ruvning

I helgen var jag i Stockholm och jag känner mig så glad över att jag och min vän tog oss dit. Vi har haft riktigt mysiga dagar. Det började med ett mer än överfullt tåg och att stå hela vägen vid utgången. Det gjorde mig lite orolig, jag kom att tänka på att det ju inte bara var en konsert vi skulle på, utan att det är allt därikring som kommer till också. Men det gick verkligen jättebra. 

Ewa Stackelbergs utställning Fotogram
fick mig att klappa magen lite extra.

Vi inledde med Vapiano, en kaffe i solen och Fotografiska. När jag blev trött, fanns alltid en stol att vila sig på en stund. Och så hade vi sittplatser på den heltsjuktjävlabra Katy Perry-konserten! Vilken världsstjärna! Hon hade 127(!) medarbetare i sin stab. Det var ballongflygning, fyrverkerier och sjukt mycket annan rekvisita. Men det var trots allt när hon stod stilla och sjöng de lugna bitarna som hon var som bäst. En magnifik avslutning på vår lugna tjejhelg.

I övrigt ruvar jag vidare. I dag är det ruvardag fyra och jag har druckit 12 dl av mina 2 liter vätska. Dessutom har jag varit på promenad med en rar vän och hennes bebis. Jag passade på att gosa med honom lite, tänkte att vill ha barn-tentaklerna spritter ännu mer i kroppen och ryktet når våra små embryon. Det är ju nu när som helst som de klamrar sig fast. Hoppas, hoppas!

Jag är fortsatt trött av pravidelen och ibland väldigt illamående, men svullnaden har tack och lov börjat gå ner. Imorrn tar jag mig till kliniken för att få dropp.  

En sjukskriven ruvare

Proverna såg bra ut. Men när läkaren kikade med ultraljudet märkte hon att jag har mycket vätska i mig. Det är inte bra. 

Läkaren sa att om det inte var för vår historik, inget ägg som klarat sig till frysen än så länge och vi är på tredje försöket, så skulle hon inte satt in något ägg. Men hon sa att hon kunde tänka sig att göra det, förutsatt att jag var beredd på att ställa upp på några krav:

• Vara sjukskriven drygt två veckor från jobbet.
• Att jag kommer in till kliniken för att få dropp vid några tillfällen.
• Att jag ser till att dricka två liter vätska per dag.

Hon ger inga garantier för att jag inte blir överstimulerad. Men hon påpekade att det förstås inte heller finns några garantier att något av våra ägg klarar sig till frysen. Jag behövde inte särskilt många sekunders betänketid. Visst känns det läskigt. Men jag var ganska snabb att säga "Kör på". Sett ur vårt perspektiv kändes det inte riktigt som att det finns något riktigt val mellan de två alternativen. Men jag är så glad att vi kunde välja att sätta in äggen. De sex övriga odlas det vidare på till senast söndag. Nästa vecka får vi veta om några klarat sig till frysen. 

Ett fint icsi-embryo och ett fint ivf-embryo sattes in. Jag glömde fråga om man kommer kunna veta vilket som fäst, om ett gör det. Chansen till att det blir tvillingar, är ju inte superstor. Den ena var tiocellig och den andra tolvcellig. Sjukt kul, och pirrigt, att se filmerna denna gång också. Jag fick MVG för att jag direkt såg skillnaden på de två. Vid icsin syns inga spermier, men vid ivf:en syntes en stupad soldat vid sidan om ägget.

Förresten ett: Min pravideldos, som ska hjälpa till att motverka överstimulering, ökas till två halva tabletter per dag nu. En halva på morgonen och en halva på kvällen. Jag som just sluppit illamåendet större delen av dagen. Nåväl, vad gör man inte för att resten av kroppen ska komma i balans. Och så måste jag förstås komma ihåg att börja ta folsyra nu! Miniapoteket utökas.

Förresten två: Jag tycker att Ebba von Sydow har skrivit ett bra blogginlägg i dag, det nuddar vid ämnet ofrivillig barnlöshet. 

Ett kapitel i en gnällspiks memoarer

Fyyy tusan för den här pravidelen, alltså. Jag förstår inte hur en halv sådan yttepytteliten tablett på kvällen, kan göra en så fruktansvärt illamående dagen därpå. Det känns nästan som att jag är full och skulle behöva kräkas, allt bara snurrar konstant. Jag tror också att det är pravidelen som ligger bakom den obehagliga yrsel och trötthet som jag haft i dag. Och detta ska man fortsätta med i 18 dagar till. Heja, heja!

Utöver det är jag öm i magen där äggstockarna sitter och svullen likaså. Det innebär att jag ska vara på kliniken lite tidigare i morgon så de kan ta lite olika tester och se om ägginsättningen behöver skjutas upp eller inte. Jag hoppas att det blivit bättre i morgon och ännu mer hoppas jag förstås på att jag ska få bli en ruvare. För länge sedan börjar jag dessutom vara oerhört rastlös efter att inte ha kunnat jobba på hela veckan. Morr.