Nope, nix, nada

Snart ska jag på tjejkväll, för första gången sedan jag flyttade hit för snart tre år sedan! Det är nästan lite pirrigt. Vi är 5-10 tjejer som ska äta gott, spela lite kort och förhoppningsvis skratta. Jag längtar så. Haha, låter som att det är nån dag eller vecka kvar men vi ska ses redan i kväll.

Just nu, när det är tyst omkring mig, ligger väntan, våndan som en slöja över mig. Känslorna sitter fastklamrade utanpå. Jag tror inte att spermien hittade fram den här gången heller. Igår kände jag mig riktigt pms:ig när maken varken hade köpt rödbetor eller halloumi till middagen vi skulle laga. Rödbetor kunde han ana föga att jag ville ha och "muminköttet", hehe, hade han ersatt med fetaost. No biggie. Men fy så irriterad jag var tills jag fick mat i mig. Och hur många söta bebisar, gråtande och storögda, som jag än sett denna vecka så har inte brösten stramat. Inte ens fast jag känt efter lite, lite extra. Nope. Nix. Nada. Jag har nästan dykt ner i trosorna (Nej, nej dykt ner har jag inte. Det är stor betoning på nästan här.) men inte sett något som ens kan misstas för att likna en nidblödning. Nånå, det är den här plågan i fem dagar till. Sen vet vi lite mer.

Lila flytningar och inåtväxande stortå?

I dag har jag varit alldeles pms:ig. Men jag ser det inte längre som ett graviditetstecken utan ser det snarare som att allt är i sin ordning innan blödan behagar dyka upp nästa gång. Jag slutade med p-piller december 2011. Troligen är det så att det jag i början efter att jag slutat såg som graviditetstecken, bara kommer från att jag lade av med p-pillren efter att ha ätit det i flera år och att kroppen därför känns väldigt annorlunda mot vad jag varit van vid.

Graviditetstecken och symptom innan mens är då förresten på tok för lika varandra. Det borde införas större, tydligare skillnader. Kom igen, vi lever år 2013, det borde inte vara så svårt. Vad sägs om lila flytningar eller inåtväxande stortå i något av fallen?

Fast det är klart, det kan vara lätt att ta fel ändå. En period var jag säker på att jag hade fått diabetes. Jag besökte läkaren och allt efter att ha googlat på grön urin, jag är en symptom-googlare, och såg ingen annan förklaring. Men det skulle visa sig att jag inte alls hade diabetes och den där gröna urinen kom jag på långt senare, berodde på vår nya toalettrengöring som satt fast i toalettstolen och färgade vattnet i porslinsskålen, just det, grönt.