Loppisterapi

I dag har vi stått på loppis och sålt av lite grejer. Grundtanken med det var väl att det skulle ha ett slags terapeutiskt syfte, alltså ha något att göra och styra upp, och samtidigt vara ett sätt att samla in pengar till de kostnader som blir genom adoptionen. Första delen blev som tänkt, men vi valde att hellre hålla väldigt låga priser för att bli av med så mycket grejer som möjligt. Det blev vi också!

Bara några hundralappar rikare, men nu har vi lite bättre plats hemma och det är ju värt en del. Både mamma, som hjälpte till, och Tobias blev fort uttråkade. Jag tycker det är rätt avkopplande att sitta vid sitt bord med lite korsord och en kopp kaffe, kan göra det lika gärna som att sitta hemma trots att det blev lite snigelfart i slutet. Så jag kommer nog "loppa" fler gånger, om man hittar något mer att sälja undan då.

Nu har vi ju kommit in i en väldigt långsam tid i adoptionsprocessen. Vi står och stampar. Igår har vi båda betalat avgiften för utdrag ur belastningsregistret som därmed ska dimpa ner i brevlådan snart och nu är det bara att vänta, närmast på våra läkartider om en och en halv vecka. Sedan på att de pappren, de sista för denna omgång, ska bli klara att skicka.