söndag 6 september 2015

Ett steg i taget


Nu skickar vi in det kontrakt vi har med Barnens Vänner, inte så märkvärdigt utan ett papper där det står vad vi ger oss in i ungefär. Jag tror att det är det enda originalet vi skickar in nu (har ett likadant underskrivet papper hemma). En rätt viktig detalj, att vi bara ska skicka kopior och spara originalen till den riktiga ansökan som sammanställs sedan. Det glömde jag nämna i förra inlägget.

Jag vet inte om vi skulle kunna skicka bådas begäran till Rikspolisstyrelsen i samma kuvert, men nu gör vi inte så. Mitt åker i väg i dag, mannen ska kopiera sitt pass och sen skicka sin begäran.

Närmsta stegen? När mannen ville boka läkartid (vi har olika vårdcentraler) visste de inte riktigt hur de skulle  agera - så han måste väl ligga på där. Vi ska hitta en bra och (relativt) snabb översättare också.

Några små steg i taget.

4 kommentarer:

  1. Grattis till valet av Taiwan. Det är ett fantastiskt land ur så många hänseenden och ni har en såå spännande resa framför er på så många plan. Det härligaste är att det känns rätt i magen, det är det enda viktiga. Mycket papper har ni framför er, kan inte tala för hur St Lucy och BV arbetar men det ni gör nu är nog steg ett bara för att kicka igång allt hos dem, sen följer nog mer specifika grejer såsom fotobok etc innan ni får BB. Så var det för oss iaf. Och sen efter BB så är det ännu mer papper som ska samlas. Tänk på att läkarundersökningarna ska ni kunna få gratis. Vet att det skiljer sig åt landsting för landsting men kolla om ni har rätten till fri undersökning. Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! <3 2,3 kg papper berättade en bekant att vi nog kommer få ihop till den ansökan som görs när vi blivit matchade. Så visst är det en bra bit kvar :)

      Radera
  2. Hej, vilken fin blogg du har.
    Vi är själva precis i starten av våran fertilitetsutredning och jag försökte skrolla igenom dina inlägg för se om du skrivit något om era/dina tankar kring innan ni bestämde er för adoption? Jag hittade inget, missade de säkert!
    Alla lyckönskningar till er, kan inte ens börja att förstår de ni går igenom <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack!
      Intressant fråga du ställer. Adoption har aldrig varit främmande för mig och Tobias. Redan bland de första inläggen (april-maj 2013) nämner jag att vi pratat om adoption innan vi visste att det skulle bli svårt med en graviditet.

      Däremot var det att försöka bli gravid som kändes naturligt för oss från början när vi väl visste att vi ville bli föräldrar. Det har nog att göra med att det varit svårt att smälta den tunga resa som en adoptionsprocess innebär. Ungefär som att smälta att vi skulle påbörja ivf:erna. En, eller snarare tre, andra tuffa processer. Vi har behövt ta det gradvis för att orka med. Det är mycket att ta in.

      Men vår stora längtan har alltid legat i att bli föräldrar, inte nödvändigtvis genom en graviditet.

      I mitt fråga/svar-inlägg från tidigare i år kanske du hittar en del svar: http://vartfanarstorken.blogspot.se/2015/03/svar-pa-fragorna.html

      Varmt, varmt lycka till med fertilitetsutredningen! Ett steg i taget och det kommer gå jättebra <3

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina