tisdag 3 november 2015

"Har ni hört något nytt?"


Redan efter två veckor av denna väntan, när vi faktiskt officiellt finns att väljas som föräldrar, har jag börjat få en liten förståelse för dem som inte delar med sig av adoptionstankarna förrän längre fram i processen. 

Det är verkligen svårt att förklara ibland, att två veckor är en väldigt kort tid och vi kommer kanske inte ha något nytt att berätta förrän om sex månader, ett år eller två år. Ibland är det svårt för en del att tro, så då kommer de tindrande ögongen, den förväntansfulla rösten och frågan "Har ni hört något nytt?" redan och ibland tar det ett tag innan jag förstår att "Åh, du menar i den supermegalånga adoptionsprocessen där vi köat i två veckor?". 

Jag tror att jag behöver hitta ett bra, pedagogiskt, svar för detta. Det blir ju svårhanterligt om man redan nu ska påminnas om frågan, från olika håll, och sedan ska det fortsätta fram till barnbeskedet. Mitt svar  hittills har varit "Jag tror att du lär märka när vi hört något nytt" och att "någon information alls ligger minst sex månader bort". Men jag tror inte att det biter. Det är adoptionen som är intressant att prata om med oss och då är det naturligt att efterfråga ny information. Vi kanske helt enkelt får försöka avleda genom att skaffa några andra rubriker omkring oss? 

2 kommentarer:

  1. Ja den är jobbig den där frågan och ni kommer att få den mååånga gånger :( Jag vet faktiskt inte hur man ska tackla den, jag har inget bra svar själv. det spelar liksom ingen roll att man berättar för samma person hur det funkar, att det kommer vara helt tyst, helt dött till det verkligen smäller. Och då lär de få reda på det. Jag förstår att det är av ren välmening och nyfikenhet. Vi är precis lika nyfikna och längtar efter att få veta något. Ingen mer än oss önskar att vi fick kontinuerliga rapporter om vårt case, var är vi i processen, hur långt är det kvar. Även efter barnbeskedet, jag önskar att vi fick bilder, rapport om utvecklingen osv, typ varje vecka. Men så funkar det inte. Vi är lika ovissa som alla andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan tänka mig att det blir ännu mer, Cornelia, i det läge ni är nu. Mellan barnbesked och resebesked.

      Radera

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina