De tomma söndagarna

Förutom högtider så är söndag eftermiddag en episod när det är som jobbigast att vara ofrivilligt barnlös tycker jag. Helgen är över, så det festliga har man inte framför sig. Tyst och tomt hemma. I dag smattrar dessutom regnet mot fönsterrutan. Så väntar ännu en måndag runt hörnet.

Det är ofta så där för mig, att det är så mycket enklare att le halvfånigt mot söta barnfamiljer på Djurgårdsfärjan en lördag och längta framåt med glädje, än att behöva sitta på tåget hem en söndag eftermiddag och höra kvinnan bakom sig vänligt prata om att hon är i åttonde månaden och jo, det är första barnet.

Nä, när det kommer till barnlösheten är söndagar en dag jag gärna skulle slippa. Alldeles för mycket tid till eftertanke och reflektion. Just i dag tänker jag mycket på länder. Vilket land det kan tänkas bli för oss. Mycket kan givetvis hinna hända. Men i ungefär denna ordning är väl de tre länder som känns mest aktuella för oss just nu:

1. Sydkorea
2. Taiwan
3. Thailand

Som synes så är vi fortfarande väldigt inriktade på Asien. Främst i och med de krav som ställs på oss. Men det kan ju hända att storken tar oss någon helt annanstans.

Jag är i startgroparna av ett litet pysselprojekt här hemma, som jag tänkte ska ta mig igenom söndagarna när det känns som ensammast. Men det går lite trögt eftersom att jag inte får symaskinen att fungera som den ska ...

Helgen har för övrigt varit fylld med trevligheter med god mat, dryck och bröllopsplaner. Våra vänner gifter sig om en ynka månad. Jag är toastmadame och har nu träffat brudens bror, som är toastmaster. Vi ska försöka att snickra ihop något bra. Jag har börjat i den lite mindre komplicerade men ack så angenäma änden, att spana efter vad jag ska ha på mig. Det lutar åt denna.

Förresten så dök min födelsedagspresent från Tobias upp i fredags. På ena sidan är föreningen Barnlängtans symbol och på andra sidan står ordet längtan ingraverat. Snyggt värre!