Viktiga bitar i livet

Jag och svärmor pratade om harmoni igår och jag tror att det är just det som jag hittat. Det är nog att jag uppnått en balans i flera saker som spelar in.

Först och främst i adoptionsprocessen. Vi är i ett spännande skede, där vi gjort det oförglömliga valet, vilket land, och kan påverka tiden på något sätt. Sedan igår har alla blanketter vi behöver nu efterfrågats, översättningen av medgivandeutredningen visade det sig att vi ordnar med i ett senare skede. Mannen och hans vårdcentral verkar oturligt nog ha ringt om varandra, så han har inte fått någon tid ännu. Men jag bryter inte ihop för det. Allt har sin tid.

Jag törs knappt skriva det, men jobbet rullar på oförskämt bra. Veckorna går jättefort och ändå blir mycket gjort. Vi på redaktionen har fått mycket uppmuntran och komplimanger för vårt jobb den senaste tiden av andra, både internt och externt. Vi är också bra på att peppa varandra, vad vi tycker funkar och inte. Just nu är vi, liksom många andra nyhetsredaktioner, engagerade och berättar mycket om flyktingkrisen samt hur den påverkar människor på våra orter.

För första gången på evigheter är jag igång med träningen. Träningsvärken har varit brutal, men jag har besökt gymmet både lördag, söndag och tisdag. Igår var det inte direkt ett träningspass, utan yinyoga som snarare handlar om avslappning och mental träning. Men så stärkt man känner sig efteråt!

Jag har tänkt på det, att för mig hänger de här bitarna verkligen ihop. När en bit funkar, finns möjlighet att lägga nästa och sedan nästa och när bitarna väl sitter ihop … Åh, det är en sådan harmoni att finna den balansen. Det är som att bara jag får dessa tre bitar att funka, så faller resten på plats. Sedan kan det förstås gå åt andra hållet, om man inte riktigt får till en av de där bitarna så är det svårt att få resten att funka. Men nu tänker jag njuta av det här, här och nu.

Ibland är jag så opepp på höst och mörker.
Nu är jag glad att äntligen ta fram varma täcken och tända ljus.

.