Äntligen lite distraherad igen

Har jag berättat att jag är tillförordnad nyhetschef på jobbet igen? Det är inte märkvärdigt eller glamouröst alls utan rätt tidskrävande, mycket ansvar och så är det bitvis stressigt förstås. Men visst är det intressant och på många sätt älskar jag det. Inte minst för att det gör att jag åtminstone på jobbet ofta glömmer bort att tänka på barnväntan. Längtan får en chans att, mikroskopiskt men ändå, stå åt sidan. Något annat händer här och nu.

Det ser ut att bli fram till oktober-november, vilket passar mig ypperligt. Precis som förra vändan går de extra cashen, det blir några tusen i månaden ändå, till adoptionsavgifterna liksom allt annat vi lägger undan just nu. Kanske går jag ut lite för kaxigt nu - men jag har svårt att se att vi kommer behöva ta något lån alls för att finansiera de adoptionsavgifter som är. En fördel är ju att vi inte betalar en klumpsumma, utan kostnaderna pytsas ut under väntanstiden. En stor del är redan betald, en del betalas i samband med barnbeskedet och så är det ju resan som inte är förrän drygt ett halvår därpå. Positivt att slippa lån - men visst hade vi gärna sett ett lite högre tempo i processen.  


via GIPHY

Nä, känner mig långt ifrån lika cool som "Like a boss"-Khaleesi i Game of Thrones. I eftermiddags var jag sist hem och så disträ att jag inte märkte förrän jag promenerade mot bilen att jag fortfarande hade inneskorna på mig. Japp, inneskor, så ball är jag.