En viktig siffra

Hurra! I dag har vårt ärende varit upp i socialnämnden, eller omsorgsstyrelsen som det heter här i Avesta. Jag har inte hört hur det gick, men av allt att döma så känner jag mig rätt säker på att det gick bra.

Jag har ju haft väldiga grubblerier kring vår ekonomi. Igår pratade jag med Barnens vänner  som frågade om vi fyllt i blanketten rätt när det gäller vårt lösöre. Jag sa att vi räknat i huvudet hur vi trodde det kunde vara, på ett ungefär, och kom fram till drygt 100 000 kronor sammanlagt. Löjligt, så här i efterhand. Lösöre är ju alla, verkligen alla, lösa prylar som man har hemma. Barnens vänner rådde oss att kontakta försäkringsbolaget för att höra efter hur det låg till med vår försäkring och det visade sig att vi hade räknat fel på flera hundra tusen(!). Snacka om en otrolig lättnad, och viktigt, att vi kollade upp det.

Ett litet sidospår bort från adoptionsvärlden här, men jag läste på lite om lösöre. Utan att trassla in mig i något jag inte vet ett jota om kan jag väl nämna att det är viktigt att inte uppge ett för lågt lösöre när det kommer till hemförsäkringen. Ju lägre lösöre, desto billigare försäkring. Men har man uppgett hälften av det egentliga lösöret i försäkringen så blir det problem om det sedan blir inbrott eller brand etc. Då får man bara tillbaka hälften av det beräknade värdet på prylarna. Man kan däremot inte få tillbaka mer än vad grejerna är värda om man uppgett ett för högt lösöre. Värt att tänka på när man börjar fylla huset med grejer etc. Snälla, rätta mig om jag har fel! Detta är ju ingen ekonomiblogg. Men hoppla vad man (lite ofrivilligt, haha) lär sig grejer genom den ofrivilliga barnlösheten.

Här är en bra sida som förklarar pedagogiskt vad lösöre innebär och hur man ska tänka kring det.

Vi är väl fortfarande väldigt öppna när det kommer till val av land att adoptera ifrån. Men jag börjar bli alltmer fäst vid Taiwan … Jag har sagt åt Tobias att han får börja reflektera över landval lite mer. Jag vill inte veta av att det blir jag som fattar beslutet och han hakar på. Det känns som en viktig grej att besluta helt tillsammans och inte bara utifrån den enas efterforskningar.