Det rör på sig

En gång i månaden skickar vår adoptionsorganisation ut ett nyhetsbrev till oss som väntar på antingen barnbesked, som vi, eller resebesked. Dagens nyhetsbrev var ganska upplyftande av flera orsaker. Vi fick veta att det ser ut som att Taiwan gjort vissa lättnader gällande Covid-19. Nu har en familj rest till sitt barn i Taiwan och i nyhetsbrevet framkommer att det också finns de som planerar att resa. Jag har sett att det är liknande för dem som adopterar via annan organisation och från andra länder. Det rör på sig!

Det som verkligen berör oss, och som vi hoppas förblir så, är att Taipei Mission meddelat att de nu kan utfärda visum till medföljande barn till dem som står omnämnda i domstolsdokument. Tidigare har det framgått att bara de blivande vårdnadshavarna får åka till landet, inte barn som redan finns i familjen. Om det vänder och blir en sådan situation igen, skulle det i vårt fall med stor sannolikhet innebära att bara jag eller Tobias kan åka och den andra stanna hemma med Hanna. Vi hoppas förstås att det rör på sig ännu mer åt andra hållet, det vill säga att vi har möjlighet att ta med oss förstärkning i form av mor- eller farföräldrar eller både och om omständigheterna tillåter.

Fortfarande är det två veckors karantän, instängd i ett hotellrum på något av de särkilda hotellen, som gäller innan det går att lämna hotellrummet. Men nu ser det ut som att det ibland kan gå att ordna så att det går att få bo hela familjen tillsammans. Detta har inte varit möjligt tidigare under pandemin, utan reglerna har sett ut som sådana att det är en vuxen per rum som gäller. Också här hoppas vi givetvis att det hinner förändras så att karantänen inte längre behövs. Men det löser sig givetvis om det är så.

Jag har haft kontakt med några som fått barnbesked från Taiwan den senaste tiden. Nu har jag skrivit i den St Lucy-grupp vi är med i om någon liksom vi fortfarande väntar på barnbesked. Det skulle vara så skönt att ha kontakt med någon som är i samma steg i processen, ja, utöver min man då.