Nu har ungefär halva tiden av min föräldraledighet passerat. Det går verkligen i en rasande fart! Jag har nog aldrig varit med om att tiden gått så fort. Fast då har jag ju heller aldrig kunnat mäta tid på detta sätt.
Tobias och jag pratade i ett väldigt tidigt skede, redan när vi visste att vi ville ha barn, om hur vi såg på föräldraledigheten. Vi vill att vårt barn ska få vara hemma med oss lika mycket och för att det ska ske, så är vi båda föräldralediga lika mycket. Det har liksom aldrig varit något snack om saken och det är nog därför som det känts så självklart för oss hela vägen.
Jag gick hem i maj och kommer börja jobba i januari. Tobias har varit hemma åtta veckor med oss i sommar, det vill säga bränt alla semesterdagar samt ett gäng dubbeldagar. Jag kommer ha mycket semester att ta ut nästa år i och med att jag knappt tagit ut någon i år. Sedan är vår plan att Hanna Wei-Ching börjar förskolan under hösten 2018. Jag har inte tagit ut föräldrapenning ännu, bara under våra dubbeldagar i augusti (även fast försäkringskassan, surprise, krånglar där just nu). Det märks förstås i plånboken, så jag ska ta tag i det där nu. Vi får se när nästa höst närmar sig om vi vill att Hanna får en extrem mjukstart i förskolan, alltså bara går ett par dagar i veckan, eller om vi gör så att förskolestarten skjuts fram något. Det finns en massa sätt att göra det där på och är förstås väldigt individuellt vad som känns bäst.
Lekparkslek. Funkar vardag som helg. |
Jag älskar att vara hemma med Hanna men jag vet att hon har det precis lika bra med pappa. Inte bara vet det utan också vill ge dem det. Så det ska bli fantastiskt roligt att följa deras vår. Visst är deras relation stark i dag, men det är ju något alldeles extra att vara den som är hemma på heltid. Den här tiden kommer inte tillbaka. Det blir jag mer och mer medveten om.
Så en sista reflektion kring föräldraledigheten, denna fantastiska uppfinning. Jag har varit inne på det förr, att jag nog trodde vi skulle göra en massa och vara så sociala. Men det bästa vår nästan tvååring vet, är så klart när varje dag ser nästan exakt likadan ut. Det känns så självklart nu.
Besöka pappa på jobbet. En av de vardagliga rutinerna. |
Efter föräldraledigheten så kommer en ny insikt, nämligen att förskolan är en ännu bättre uppfinning! Jag blev en så mkt bättre mamma, och min son får en så mkt rikare vardag -det blir en match made in heaven. //Stina i Linköping
SvaraRaderaJag har svårt att tro att jag ser förskolan som en ännu bättre uppfinning än föräldraledigheten :D Men om ett år vet vi!
RaderaDet jag däremot vet redan nu att jag gillar skarpt med den svenska förskolan - är att den är så kraftigt subventionerad här jämfört med i många, många andra länder! Man hör ju skräckexempel där det blir dyrare för familjen att ha barnet i förskola än hemma och om barnet väl är hemma, så är det ju oftast med kvinnan som hamnar efter på arbetsmarknaden och vad gäller pensionssparande etc... gillas definitivt inte.
Förstår att ni vill vara hemma så länge som möjligt med Hanna.
SvaraRaderaMen tänk på att det kan vara svårare att få en plats på förskolan ju längre terminen går.
I varjefall är det så på " min" förskola.( bara ett litet tips)😊
Ha det så bra.
Kram på er.❤️
Ja, det är sant - men så har vi aspekten som Sussi nämner också (att färre barn skolas in senare under terminen) ... Svåra avvägningar det där! Men det är ju det som talar för att börja med inskolning + fsk tidigt på terminen, men inte på heltid. Kram!
RaderaBörja förskola... Spännande! Vi skolade in vår dotter i slutet på maj förra året. Fördelar: ingen annan skolades in då så personalen hade mycket tid och resurser att lägga på henne. Nackdel: hon gick i sex veckor innan det var dags för lika lång semester. Så återkomsten efter semestern var kanske lite abrupt? Men för henne funkade det bra. Hon har trivts jättebra. Precis är det som nämnts ovan beroende på om det finns plats eller inte, men annars tyckte vi det funkade jättebra att skola in när inte så många skolades in. Men allt är ju individuellt förståss! Så härligt att fortsätta att följa er resa! Hälsningar Sussi
SvaraRaderaVad skönt att det fungerat bra för henne med inskolningen! Tack för att du nämnde att det ju är färre som skolas in senare under terminen, det har inte vi tänkt på. Värt att ha med sig när avvägningen görs.
RaderaJag är förskollärare och har jobbat i förskola (i Avesta :)) och har ett par tips inför förskolestarten. Först och främst att ta det väääldigt lugnt eftersom Hanna redan genomgått en separation och nu ska hon vara borta från er båda en del av dagen vilket ju också är en slags separation. Det här vet ni nog redan men det är inte alla pedagoger i förskolan som har det klart för sig. Det andra är att jag har upplevt att de barn som bara går någon dag i veckan inte blir lika trygga i förskolan som de som går varje dag. Det kan alltså vara värt att gå kortare dagar istället för kontinuitetens skull. Det här ju naturligtvis ingen absolut sanning men det är mina erfarenheter.
SvaraRaderaVad kul! Japp, du resonerar ungefär som vi :) Fast vi har pratat om att det kanske kan vara en idé att hon är ledig varje onsdag, för att det inte ska bli ett långt avbrott före/efter helg. Men vi får se var det landar. Stort tack för input!
RaderaVad härligt det låter att vara FL, jag längtar så tills det är vår tur någon gång i vinter/vår! Vi tänker ungefär som er och vill dela helt lika. Av praktiska skäl kommer vi vara hemma någon månad tillsammans, sedan min man, sedan jag. Det är ju en lyx man har som adoptivförälder, att kunna välja fritt :) Bara av nyfikenhet och för att själv kunna vara förberedd när det väl är dags: varför krånglar FK?
SvaraRaderaJag förstår längtan! Det har tagit ett tag att "komma ihåg" att njuta av nuet och ta det dag för dag tycker jag. Men att göra så och inte tänka framåt för mycket tycker jag har varit väldigt skönt.
RaderaI början krånglade försäkringskassan med 10-dagarna (man måste anmäla innan avresa och få godkänt?! Men de gav oss okej i efterhand). Denna gång när man tror pengarna för dubbeldagar ska trilla in efter att vi ju skickat in papper för flera veckor sedan, kommer ett brev med att de behöver fler uppgifter. "Vilket datum fick du barnet i din vård?". Det borde de ju veta! Nåja ... Bara att ringa dem (igen).